Filosofi

Filosofens mottagning

Till filosofens mottagning kan du komma till exempel när du kommer till ett vägskäl i livet, under en depression eller då du har en svår situation i livet. Det är också möjligt att fundera över händelser från det tidigare i livet, undersöka hur det förflutna påverkar nuet eller försöka hitta en ny synvinkel på det som hänt. Du kan också filosofera över livets mysterium och över din plats i världen.

Dialogen mellan filosofen och klienten är öppen och jämlik

En filosof ska alltid möta sin klient utan fördomar. Det är inte filosofens sak att diagnostisera människan. Filosofen försöker att se på händelserna som de är, inte betrakta dem som negativa eller positiva.

Filosofens mottagning kan vara ett alternativ till psykoterapin. Den kan också medföra en ny synvinkel till terapin och således vara terapins medhjälpare. Man kan gärna diskutera med filosofen om meningen om livet , om allt mellan himmel och jord och varför inte lite om det som existerar utanför världen också.

Sinnets träningar

Allt förändrar sig när man ser på det från olika synvinklar. Detta är någonting man lär sig då man försöker hitta nya tankestigar och förändrar perspektivet. Det som hänt visar vanligtvis sitt riktiga ansikte först efter att tiden har gått. En händelse leder till en annan och sorgliga och fruktansvärda saker kan bli dörren till glädje och lycka. Människans frihet ligger i hennes möjlighet att välja sin attityd. När man söker efter nya synvinklar kan man samtidigt ifrågasätta sina gamla tankemodeller, eftersom meningen är att hitta nya sätt att tänka. Vi kan jämföra filosofin med gymnastik, i början är kroppen styv men under träningarna blir det smidigare. Samma gäller också tänkandet, styvt sinne behöver också övningar och segt och systematiskt arbete leder till nya sätt att tänka. Till exempel depression kan istället för sjukdom vara en ny möjlighet, den kan även vara en plats för vila och en ny start i livet.

Gott liv och kärlek av visdom

I antiken tänkte filosoferna att det var viktig att fundera över hur man borde leva för att livet skulle vara gott. Gott liv innehöll så klart filosofin; älskadet av vishet och forskandet av livet och världen. Den som älskade visheten försökte alltid följa visdomens väger. Hjälp fick hon från de fyra dygderna: mod, måttfullhet och rättvisa. Dygdernas drottning var Sofia, den praktiska visdomen själv.

Vad kunde älskade av vishet betyda i dag? Högst förmodligen det samma som det betydde för över 2000 år sedan. De grundläggande sakerna har inte förändrats fast världen och samhället har. Rikedomar och kulturer har försvunnit men fortfarande grubblar vi över samma gåta, vad krävs det för att bli lycklig? Är ett lyckligt liv ett gott liv? Varifrån kan man hitta tröst när livet är trist, grått och dystert? Eller när man inte hittar sin plats trots man har försökt sitt bästa, när kärleken inte håller eller när olyckan och sorgen inträffar.

Hur ska man leva ett bra liv?

I Antikens Grekland, i vaggan av det västerländska tänkandet, tröstade och hjälpte filosofin i sorgen och i ångesten. Trösten var dock inte det enda målet. Filosofin försöker alltid framförallt fördjupa människans förståelse om sig själv och livet.

Tiden efter antiken var de ofta prästen som svarade på samma frågor som filosoferna tidigare svarat på. Idag finns det mängder av olika terapeuter, psykologer och psykoanalytiker som tolkar livet. Det är inte filosofin som har blivit gammal, tvärtom erbjuder filosofin fortfarande verktyg för att undersöka livet och vad som bäst passar för alla. Filosofins mål är alltid att fördjupa förståelsen av livet och människan.